Okej. Jag kräks på mitt förra inlägg och min "misär" som jag gottar mig i. Som tur är så finns det ju oftast fler ljusglimtar än mörka moln runt om en. Om man undviker att läsa Aftonbladet förstås.
År 2011 känner vi många som ska gifta sig och bilda familj. Två blir ett och två blir tre. Underbart. Det är verkligen en humörshöjare att tänka på dessa fina saker. Människor som har hittat rätt och en del efter många års kämpande äntligen får uppleva deras högsta önskan om barn. Jag fäller nu en liten tår av lycka för fina vänner (kanske gör rosévinet sitt) och familj som kommer uppleva stora ting i livet framöver. Andra humörshöjare (oftast) är mina barn. Söta S har känslospröt utan dess like och smeker sin mammas kind när ögon ser ledsna ut. Det gör ont i mig när hon gör så men ändå är det så fint. Att känna mjuka, lena och varma barnarmar runt sin hals är som balsam och honung. Deras skratt lockar fram allt det fina inom en. Utan dem är jag ingenting.
Det gör mig livrädd och trygg på en och samma gång.
1 kommentar:
Fäller en tår när jag läser, så himla fint skrivit. Puss på dig!
Skicka en kommentar