...att jag numera är en fullständigt avslappnad, loj, glad, lat och VÄRDIG semesterfirare! Tänk att dessa fem av 52 veckor per år är så himla mycket värda. Ganska sjukt egentligen. Helt plötsligt är det ok att pimpla rosé en vardagkväll så att grannarna ser. Barnen får leka ute hur länge som helst utan att ögonbryn höjs. Arbetsmoralen sänks-alla andra har ju semester. Man ler mot folk helt utan anledning. Man får äta frukost kl 10. Man återupptar kontakten med gamla bekanta. Folk grillar och umgås utan att det är lördagkväll. Nya städer och platser upptäcks och glass får man äta varje dag. Kom igen! Varför inte släppa loss lite mer hela året runt istället. Nähä? Inte realistiskt.
Tur det finns sommar då.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar