









Jag blir glad när jag går igenom mina bilder från de senaste veckorna. Jag har det bra. Jag börjar känna ett litet pirr av livsglädje igen. Jag andas äppelluft och lövströssel. Jag rullar på min cykel med utsläppt hår och ser världen igen med ett litet leende som sällskap. Kanske är hon på väg tillbaka, den där allra malligaste mamman.
3 kommentarer:
Härligt!!! Mer fniss och tokerier får vi hitta på... kram P
Skönt att höra vännen!
Kram E
Vad underbart att höra! :-)
STOR kram till dig!
Skicka en kommentar