Jag har det senaste dygnet sovit 18 timmar. Japp, ni läste rätt! 18 bortsovda timmar. Dödssjuk? Svinis? Den lilla hypokondrikern i mig har hunnit tänka både det ena och det andra. Det är inte ofta jag har feber. Nu har den varit hög och frossa har avlöst svettningar. Yrat och drömt om de märkligaste saker. Min kropp har varit helt lealös utan några som helst krafter. Jag har inte kunnat äta något. Japp, ni läste rätt igen! Inte äta? Jag? I de mest stressiga, mitt i barnafödande, nervösa, olyckliga, ljuvliga, avslappnade, trötta, sjuka, ja i princip alla slags sinnesstämningar brukar jag ALDRIG ha några problem med att inta föda. Inte idag. Inte nog med det så har Lilla A haft öroninflammation i veckan och äter sin allra första penicillin-kur. Stackars liten. Men hon är mer än pigg nu. Ja, detta är ett litet tyck-synd-om-mig inlägg. Så. Gjör't.
(PS. När jag efter mina 18 timmar steg upp ur sängen, skrämde jag fullkomligt vettet ur lilla grannpojken som var här på besök. Har aldrig sett större och skrämda ögon)
1 kommentar:
Hoppas ni kryar på er snabbt!!!
Skicka en kommentar