Fas 5

Söta S är verkligen inne i någon slags "fas" just nu. Känslig (-are än vanligt), mycket funderingar på rymden, kärleken, döden, om tomten finns och barnen i Afrika. Att förlora i spel eller att bli avbruten mitt i ett bra barnprogram är lika med ett tredje världskrig och Vattnajökulls vulkanutbrottX100 och mer än vad du kan säga och jag gillar pappa mer än dig och Lilla A är jobbig och fattar ingenting och jag rymmer nu! Sedan. Som att vända på ett mynt. Mamma, vet du hur mycket jag ääääääääälskar dig 100 miljarder och mer än vad du kan säga och Lilla A jag kan hjälpa dig med att ta på strumporna och jag kan skriva och börjar skolan snart men inte tillräckligt snart och jag vill pyssla pyssla pyssla och jag kan göra mina egna morgonmackor och surfa in på Bolibompa-webben själv.

Nedan. Syskonkärleken den kärleken. Att vara på väg att förlora och den som leder vet precis vilka knappar som ska tryckas på. Pust pch Puss.

Att andas lite lättare

Hur kommer det sig att man vissa dagar står framför spegeln och tänker: -Nåja inte alls så tokigt det här för att vara ett sådant här gammalt sletet åbäke. Inte. Illa. Alls. Busvissling. Medan andra dagar står man och tänker: -Ättestupa nästa. Grå skuggor fladdrar förbi som ett dystert spel i ett fårigt ansikte. För att inte tala om kroppen. The body of all förfall. Mycket. Illa. Verkligen. Kräkljud.

Ibland har man en bra hårdag, men en dålig hydag. Ibland sitter kläderna perfekt men då blir sminkningen helt fel och nariga läppar på det. Det är väl inte allt för ofta allt klaffar på en och samma gång.

Liksom livet i största allmänhet. Hur ofta är det ALLT runt om en är klockrent och man njuter till fullo av och med sin existens? Men jag har blivit bättre på att njuta av det som är bra just nu. I denna stund. Visst är det en drivkraft också att inte riktigt nöja sig utan att leta efter något nytt och förändring. Men det är farligt tror jag att ALDRIG vara nöjd med sitt liv i det stora hela. Att låta små saker och "fel" i ens liv ta över och låta den stora "grämar-sjukan" ta över. Om. Borde. Måste. Idag har dessa ord cirkulerat i min hjärna. Men så gick vi ut och tog emot lite höstsol, klappade hästar och lekte tafatt. Då föll det mesta på plats igen och om, borde, måste- begravdes under löven.

Andra hand i första hand

1 PoP-topp
1 PoP-klänning
1 Me&I-topp
1 Didriksonoverall
1 Ullkappa

Allt detta för den blygsamma summan av 450 svenska kronor. Tradera min himmel, mitt Mecka och meningen med livet. Det trodde jag väl aldrig. Att köpa andras avlagda kläder har inte varit min melodi direkt. Men nu känns det fint lägga av med min slit och slängkultur och lägga an en ny och fin kedja av begagnade men icke malätna kläder.

Snusksång

Jag lyssnar mestadels på P3 på jobbet om dagarna, dels för att hålla mig ung och fräsch (hemma lyssnar jag helst på Melodikrysset och Karlavagnen men det pratar vi tyst om) och dels för att jag slaviskt lyssnar på Morgonpasset fram till klockan 10.00 och att radion därefter bara mal på. Man håller sig någorlunda ajour angående populärmusiken iallafall. Men hallå. What´s up med allt sex, snusk, könsord och allmänt knull-prat? Man blir ju GENERAD. Speciellt när man råkar höja volymen för att melodin känns go å gla, för att sedan sänkas snabbt i en harkling igen när man upptäcker vad människorna egentligen sjunger om. Pussy´s och one-night-stands och öppna frågor som "Vill du ligga med mig nu". Näe det blir änna för mycket för en buskablyg småbarnsmorsa med rosor på kind som jag.





Inget klyschiga videos. Alls. Shake that booty baby.

Nästan rätt

I fredags innan Idol halvslöade vi framför Postkodsmiljonären. En fråga undrade vilket land nationalsången Marseljäsen tillhör. -Frankrike! utropade jag med sällan skådad självklarhet. Och tro´t eller ej så hade Stora A hade ingen aning om detta. Stora A - ALLVETAREN of all times bangade denna för mig mycket enkla fråga. Triumfen i detta var obeskrivlig. Jag jublade högt, apade mig i största allmänhet och lät min förnöjsamhet sprida sig som ett kaxigt fredagsmys-os över soffan. Jaha, hur låter den då? frågade Stora A mäkta surt. Jag harklade mig och tog ton med full säkerhet mot Mareljäsens pampiga takter. -Dadada dadadaaaaa daa daaaa daaatatatttadddda.

-Jaha, inte visste jag att Frankrike hade "Rymdimperiet slår tillbaka" från Star Wars-filmerna som nationalsång! utbrister Stora A med ett ASGARV.

Typiskt. När ska jag nå ända fram?



Marseljäsen


Star Wars

Sounds of Silence

Jag har varit bloggallergisk för ett tag. Inte läst, inte skrivit. Skönt ibland. Men så börjar det där kliet i fingrarna igen. Kli och hej.

Mormorsskatten

I helgen hade mamma dukat fram ett bort fullt med smycken. Min älskade mormors gamla "juveler" som mamma och min moster efter många år delat upp. Nu skulle jag och min syster få dela dessa mellan oss. En sak är säker, mormor och jag har/hade EXAKT samma smak. Min ängelmormor. Nu kan mormor vara med mig ännu mer än vanligt genom några plast och silverbitar. Fint.

Hoppfull

Jag blir glad när jag går igenom mina bilder från de senaste veckorna. Jag har det bra. Jag börjar känna ett litet pirr av livsglädje igen. Jag andas äppelluft och lövströssel. Jag rullar på min cykel med utsläppt hår och ser världen igen med ett litet leende som sällskap. Kanske är hon på väg tillbaka, den där allra malligaste mamman.