tisdag 30 juli 2013

Mmmmmmera sommmmmmmmar





























Semesterlunk hittad!

Denna semester har jag haft svårt att koppla av ordentligt. Vet ej riktigt varför. Jag brukar vara navelluddpillarnas drottning. Det har hittills varit en mycket fin sommar både vädermässigt och hjärtemässigt. Hela juni var fylld med festliga och roliga saker och juli har följt i samma fotspår. Men med kanske lite för mycket att göra, inga måsten egentligen utan endast roliga och inplanerade saker. För mycket av det goda kan man faktiskt få och ja det är ett äkta lyxproblem och ja jag skäms över att ens ta upp det som ett problem egentligen. Förra veckoslutet var vi iväg på en liten men naggande god roadtrip, mycket bra, fint och tröttsamt på alla sätt.
Men. Nu. Det två senaste dagarna har jag äntligen lyckats gå ner i varv. Jag går som i en dvala, en lufsande gång, sluddrande prat, stirrande ögon och allmänt hjärnstillestopp. Fett hår och glansigt ansikte. Min familj skrattar åt mig. I morse skulle jag fälla ihop ett klaffbord och ställde omsorgsfullt sakerna som skulle stå kvar på bordet på den skivan som just skulle fällas ner. Kras och krasch. Då vaknade jag till lite. Idag regnar det med. Underbart. Vara inne med gott samvete. Vi har rensat (i slow motion förstås), jag har lyssnat på Spottan och upptäckt lite ny musik, sommarpratelyssnat, ritat mix-max-teckningar med barnen, läst ikapp tidningar, skåpätit samt bakat mazariner. Ja, jag har haft att göra som ni ser. Men bara sånt som görs när andan faller på, när lusten sätter in och som sagt i SLOW MOTION.


tisdag 23 juli 2013

Sommaren fortsätter...

Favoritbadet vid Vänern

Crocodile Dundee

Uteluncher på balkongen

Picnic i det gröna

Lite tävling

Lite äpple
Syskonkärleksbråk

Att ALDRIG vilja gå och lägga sig

Efter förra sommarens solfattiga timmar i Sverige så har vi ju alla längtat efter en sommar som denna. Det är nästintill så att barnen tröttnat på att åka och bada... Ånnabodasjön, Vänern, Väringen, Lögardammen, Sisjön samt Hjälmaren har vi hunnit med. Sverige man älskar i sol och i värme. I medgång och lust. Sverige som man skyr när regnet står i backen, myggen plågar och snålblåsten tar över. Men nu som sagt. SOL. Njuta. Livet.

torsdag 18 juli 2013

Att förlora

En av mina allra bästa vänner ska begrava sin pappa snart. Han gick bort från ett ganska kort men smärtsamt sjukdomstillstånd. För tidigt i ålder. Cancer. Såklart - känns det som. Ständigt denna cancer. När jag gick i lekis så insjuknade en tjej i just cancer. Jag kommer ihåg hur hon tappade sitt hår och kom med olika kepsar till skolan under de följande året. Jag kommer ihåg att vi pratade ganska mycket om det både i skolan och hemma. Hon klarade sig. Vi slutade klass 9C ihop.
Många och åter många cancerpatienter friskförklaras och kan leva fullgoda liv. Men med vilka spår lever man? Lever man då ett lyckligare liv och tar vara på det mer eller lever man med någon slags bitterhet? Det är säkerligen olika. Sedan har vi alla dem som förlorat någon kär i någon av de över 200 olika cancerformer som finns. Alla de som lidit och slutligen fått döden som sin befriare. Ung som gammal. Hur och var som helst i kroppen. Lömsk och hastig. Listig och långsam. Det är en av min största skräck i livet. Att någon av mina närmsta och Gud förbjude att något av mina barn skulle drabbas. Vill helst inte ta CANCER-ordet i min mun. Mina tankar vill inte snudda vid det, men fastnar där ändå. En konstig leverfläck, en knöl eller trötthet. Jag vet att jag inte kan oroa mig för det. Jag vet. Men mina tankar kan snudda vid de som drabbats på ena eller andra sättet.
Mina tankar går till dig min vän som visat en sådan oerhörd kärlek och styrka genom denna svåra tid. Din pappa kommer alltid att finnas med dig och på något sätt så är jag säker på att han känner allt du gjorde för honom. Du gav allt och fick sorg tillbaka.
Men kärleken övervinner allt. Alltid.

onsdag 17 juli 2013

Tänkvärt sommarprat. Lyssna. Tänk. Känn.

Lyssna: Sommar i P1 med Kristian Gidlund 20130630 13:00

Dancing queen

I fredags dansade jag in semestern. Bokstavligen talat. Fy in i sjutton gubbar vad UNDERBART det är att dansa. Fuldansa, flirtdansa och nostalgidansa. Man hamnar i ett lyckorus bubbligare än champagne. Man glömmer bort sorger och besvär. Man finns nu och här. Värt all skoskav och öronsus i världen. Lätt.

Dagar man vill begrava


Säljes/utbytes/bortskänkes:

Ett st syskonpar, flickor snart 5 respektive 7 jordsnurrar. Mycket söta. De kräver mycket underhållning, kostar mycket och gnäller för minsta lilla. Favoritsysselsättningen är att bråka bråka och bråka. Med varandra och med deras mamma. Att gnälla och retas är andra favoritsysslor. Deras förmåga att lyssna är undermålig och därmed är göra vad man säger helt uteslutet. Gap och skrik är deras sätt att kommunicera samt tjuvnyp. VARNING: När du träffar dem för första gången så finner du två söta små nickedockor som försynt tittar under lugg och piper fram ett litet - hej! Mycket sympatiska och lite blyga. Men sedan. HUGGTÄNDER!

Ok. Förlåt om jag verkar...hm... något hård och bitter. Men det är jag. Idag har mitt indiannamn varit Stå-Med-Knuten-Näve. Det enda positiva med denna dag är att jag svettats, svurit och kokat av ilska så till vida att jag förmodligen förbränt mina semestergottkalorier med råge. Gode Grymme Gud måtte de somna kvickare än kvickt... Låt mig få andas utan svavel en stund.

PS. Söta S och Lilla A. Jag älskar er. Över allt annat och snart är allt groll glömt. MEN SOOOOV NUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUU!

onsdag 10 juli 2013

Är det bara jag?

Som har beslutsångest över vad jag ska lyssna på för musik på Spotify? Det där med för mycket val har jag svårt för. Det är som om min hjärna blockeras av för mycket valmöjligheter och jag blir sittandes stirrandes rätt in i dataskärmen och kommer bara på - Melissa Horn. Ganska deppigt. Har ni testat Filtr-funktionen? Där kan man skriva i en eller flera olika artister och få en färdig spellista med liknande musik och på så sätt upptäcka ny musik på ett smidigt sätt. Om man nu kommer på någon mer än Melissa Horn vill säga.

Halleluja moment



Carola är med som ett litet störningsmoment, men bry er inte om det... det vackra kommer sen. Gåshuden går ingen förbi.

tisdag 9 juli 2013

Snart semester igen. Att hålla ut lite till.

Home alone va!

Japp. I 2,5 dygn. Lite egentid. Inte vanligt, inte ensam hemma i alla fall. Det bästa med att vara hemma själv är att lyssna på musik. Högt. Ingen Sean Banan eller gitarrsolon. MIN musik. Bara lyssna, minnas, hoppas, gråta, drömma och fånle. Då får jag tillbaka känslan av att ingenting är omöjligt. Bannemej. Musiken va!
Försöker njuta av ensamstunden en smula men det slutar mest i längtan ändå. Livet va!

Inhalera sommarkvällen