Rock n' roll rött

Stora A kunde visst inte låta bli.

Att spurta

Min löparrunda blev extra lång och gick extra snabbt idag. Allt på grund av att det gick två halvskumma personer på min vanliga sista sträcka i ett ödsligt industriområde. Kanske har min hjärna extra lätt att spela mig ett spratt som gör att fantasin skenar iväg. Men jag blir så himla trött på att man ens ska behöva slås av tanken på fara en ljus lördag eftermiddag. Ingenting hände, men hela mitt väsen ropade till mig att ta en omväg. Blir så arg! Gaaaahhh! Men tack ändå alla psykhuvuden och våldtäktsmän för att ni drar upp min kondis några snäpp.
Tack så jävla mycket.

String

När vi ändå är inne på nostalgi och barndomsminnen så har jag ett väldigt aktuellt på lut. Som jag skrivit om tidigare så hade jag nog världshistoriens flummigaste flickrum. Högst ofrivilligt. Om jag bara kunde hitta ett foto på det så skulle jag visa! Det svarta taket, vita heltäckningsmattan och den svartröda grilliga tapeten försöktes från min sida piffas upp med diverse rosa prydnadssaker och tecknade solnedgångsplanscher på kärlekspar och hästar. Fint så fint. Jag fick dessutom dras med en gammal stringhylla. Jag hatade den och täckte den full med klistermärken i hopp att göra den lite mer ungdomlig.
Men nu. På jakt efter en stringhylla. Kan inte tänka mig något annat nu. Letar på Tradera och Blocket men de är verkligen hårdvara och jag världens sämsta fyndare. 1000 spänn får man nästan ge för en idag. Tänk om jag visste det när jag ihärdigt klistrade små små märken över alla teakhyllplanen...

Gammal goding

Idag när jag körde hem från boxningen så tog jag, full av endorfiner, min sedvanliga sångsession i bilen. Helt plötsligt så dök den här låten upp i min hjärna! Varför är väldigt oklart. Men det gjorde den och jag kunde varenda jäkla textrad (å kanske lite hittepå) - åh va härligt det var att sjunga den igen. Fast när jag var 10 så mimade jag mest i hårborsten och framför min tjusiga spegelvägg. Men texten måste i alla fall ha etsat sig fast på något sätt för att komma ut i full blom i en gammal Renault drygt 20 år senare. Hjärnan är ju så himla cool. Jag själv kanske inte fullt så cool. Men glad!


Minns ni?

Salt och knopp och prutt

En jävligt dyngpissig tisdag helt enkelt! Men några guldkorn fanns att vaska fram. Bilderna nedan samt att någon (annan än jag) pruttade på yogan. Det var kul.


Kidsen och Stora A skapade alster av svart papper och salt. Mamman hade mest salta tårar på lut, men med dem målade hon mest inombords.

Stora A fångade mig perfekt...

Min nyplanterade fredskalla verkar ha fått en chock av all ny jord.

Men det finns hopp om orkidéerna! Och livet.

Statistikkoll

De tre senaste sökorden till bloggen:

söker mogen tjej
malliga mamman
en utanför mängden

Mohahahahahaaha! Vilken chock det måste blivit när mannen/kvinnan som knappat in "söker mogen tjej" och hamnade hos mig. Jag är ju både ung och barnslig.

Äntligen en schysst film!

Igår kväll var det första gången på månader som jag inte somnat till en film. Kan ju ha berott på att jag inte hamnat i godiskoma (faaaaaaaaaaaaaan ett himla tjat om godis och mat hela tiiiiiden-sluuuuuuuuuuuuuuuta) eller också berodde det på att det var en himla bra film helt enkelt!
Se den.

Konsten att tänka bort

När man har bestämt sig för att försöka minska ner på mat och sötsaker, så är det ju såklart det enda man kan tänka på. På själva maten alltså. Framför mig så simmar det grillade festmåltider, tusentals med chokladbollar och litervis med popcorn. Såklart.
Det bästa är ju att försöka hålla sig sysselsatt med händerna, ungefär som att sluta röka. För första gången i mitt liv har jag planterat om våra inomhusblommor. Wow. Att en del människor gör sånt typ varje år! I mitt desperata försök att avgifta mig så har jag ju automatiskt gått från lat till duktig. Vet inte om jag gillar´t men det är ett måste. Nu ska jag rensa garderoben.
Innan kanelbullesuget sätter in för hårt.


En till som gillar vitsippor.

En dag utanför mängden

Den bästa av lördagar är ju lördagen då inget speciellt finns på agendan. Man vaknar av solen (och av lekande barn). Lång dusch. Frukosten äts långsamt med helgtidning och syskonbråk blandat med flickfnitter. Kaffe. Kaffe igen.
Sedan följer dagen med spontana aktiviteter blandat med dra-benen-efter-sig-på-ett-skönt-sätt-häng. Långpromenad själv. Vind i håret och solsken på kind. Helt ensam med musik i öronen mötte jag 511 andra leende pedestrianer. Note to self, sänk talvolymen lite när du hälsar på folk med musik i öronen.
Jag behöver vara själv ibland. Jag blir så klok då. Jag såg en massa vitsippor! Säg, är det inte den sötaste blomman i världen? Ensam så ser den så söt och oskyldig ut. Men i den stora massan blir den stark så stark. Jag blir också väldigt djup när jag blir ensam med mina tankar. Uppenbarligen.
Hemma igen blev jag ompysslad av Söta S på balkongen, helt apropå. Filt, bok och massage fick jag. Solen värmde och JAG ÄLSKAR DIG från en liten smultronmun gjorde mig mjuk och lite snyftig. God mat som man inte gjort själv och ett gott rött vin satte avslutning på en lyckad dag.

Slutsats. Det är de helt oplanerade lediga dagarna som oftast blir bäst. Fler sådana tack! www.slängkalendern.nu

God helg!

Barnaliv

Den som plockar fram flest leksaker på kortast tid vinner. Att plocka bort dem känns inte alltid lika aktuellt. Vårt hem är en båt, hemlig klubb (don't even ask), melodifestival, cirkus (oh yes), sjukhus, djungel, frisörsalong, slott, fängelse, restaurang och tältsemester.
Vilken fantastisk plats jag bor på!

Magiskt

När det spontana oftast blir bäst. En biljett över och jag tog den. Vilken tur!

Krisig

För ca 1 månad bestämde jag mig. Sommar 2012 ska bli sommaren då Malliga mamman ska inta stranden utan att likna en strykrädd vildhund med nervösa ögon ifall om någon potentiell bekant skulle kunna finnas på någon av Örets fattiga stränder. Ännu värre vid Vänerns stränder då man alldeles säkert möter en gammal kärlek eller skolans snyggvebrutta som man självklart vill visa upp sitt allra bästa jag för. Halvnaken.

Jag vill komma i mina jeans som jag envisats med att behålla efter Lilla A:s ankomst. Efter första graviditeten kom jag i dem efter två veckor. Nu har det gått...hm låt oss se, närmare 4 år.

Jag vill känna mig som starkast i världen. Jag vill bli ordentligt tränad. Träningen är den jag är duktig med, har väl aldrig tränat mer regelbundet som nu. Men någonting har hänt, kroppen har ändrats och kurvorna sitter liksom på fel ställen. Förr hade jag inte en tillstymmelse till kvinnliga kurvor, då var jag mer rak som ett A4-papper så visst är jag tacksam över racerbanan över min kropp. Men den kunde gå åt lite olika håll bara tycker jag. Inte bara runt runt.

Viktprat är nog bland det trökigaste man kan ägna sig åt tycker jag. Ät och var glad har väl varit mitt motto lite grann. Men nu är jag trött på att inte hitta kläder som sitter som jag vill, att se sin mamma (fina men dock 25 år äldre) i spegeln, att bäva för olika nakenhetssituationer osv. osv.

Så. Med ett cykellopp och Tjejmilen i sikte som morot, så har jag som mål att gå ner 8 kilo till 1 september då det bävade loppet går av stapeln. Jag skulle börjat 1 april, men det var såklart ett skämt och så kom påsken och vips så har halva månaden gått. Eftersom jag är den mest karaktärslösa människan som vandrat i ett par skor så delger jag nu mina planer för er. Kanske hjälper det. Kanske inte. Godisäggen är iallfall i säkert förvar i min mage nu och det kommer inte att köpas några nya. Mörk choklad och rödvin kommer att vara mitt lördagsmys och inget sött ska inmundigas på vardagar. Nu vet jag att några skrattar i mjugg...inget sött...det klarar hon aldrig. Det är ni som gör att jag kommer att lyckas. Tack!

GODISGODISGODISGODISGODISGODISGODISGODISGODISGODISGODISGODISGODISGOD
KAKAKAKAKAKAKAKAKAKAKAKAKAKAKAKAKAKAKAKAKAKAKAKAKAKAKAKAKAKAKAKAKAK
POPCORNPOPCORNPOPCORNPOPCORNPOPCORNPOPCORNPOPCORNPOPCORNPOPCO

Släpp påsken nu för faen!

Att vara ledig är precis livsfarligt för mig. När jag får smak på livets goda så kan jag inte få nog. Att jobba tre dagar denna vecka har känts övermäktigt på något vis. Jag vill bara vara hemma med mina små påskkycklingar, kura och burra upp i soffan och gotta mig i miljarders miljoners göttiga påskägg. Mysa sönder. Sova. Dricka vin. Socialisera med opåtvingat sällskap. Äta igen.
På jobbet har jag varit en riktig häxa med grav sockeräggsabstinens, huvudvärk, magont och maxpuls.

Livet är en fest.

Helgen fortsätter...

Påskbetraktelse

Om dagen i går var harmonisk och mysig så har den här dagen startat högst hormonellt och instabilt. Alla har gapat, gråtit och tjatat. Hur kan familjelivet vara en sådan berg och dalbana? Barnen var de bästa av vänner igår och idag tål de inte åsynen av varandra. Likaså gäller det mig och Stora A idag. Osämja smittar minst sagt.

Fräs mellan spända käkar och onda blickar över köksbordet. Stora A får nog av syrliga kommentarer av det där malliga stycke fruntimret och vips där flög ett skalat ägg genom luften och landar på en av köksluckorna. Äggröra.
Jag tänker mitt mantra gladpåskgladpåskgladpåskgladpåsk och försöker andas djupt genom näsan men andningen fastnar dunkande i bröstet och skriket som bara vill födas...kommmer till slut UUUUUUUUUTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTT liksom en krystvärk och plopp så kommer ägget ut. Efter schas av ungar ut i frisk luft fortsatte maktkampspelet en stund mellan makarna tills skrattet förlösande nog omfamnade dem med förlåtande fjädrar.
Nu ska vi försöka få in den här sockerknarkande familjen i bilen, sätta påskrosor på kind med tillhörande fräknar på töserna, klistra fast nerverna på mamman och pappan behöver snus.
Nu kör vi!

Always look at the bright side of life

Btw. Är det så smart/lämpligt/brukligt som förälder (läs Stora A) att visa Monty Pythons "Life Of Brian" och låten "Always look at the bright side of life" när the soon to be 6-åringen frågar om Jesu korsfästelse och död?
Jag satte i alla fall nattvardsvinet i halsen. Skål.

Påsk 2012

Medan Söta S och Stora A diskuterar existentiella frågor i soffan så tänker jag bädda ner mig med nyinköpta Hungerspelen och smaska Anthon Bergs marsipanägg. Jag ler i mjugg när jag hör Söta S fråga om Jesus, Gud och 1000 frågor om hur hela världen hänger ihop och hur bebisar blir till. Alla dessa frågor och alla ens taffliga svar. Man gör så gott man kan.

Förra påsken satt vi på balkongen med min pappa och P. Solen gassade och det var säkert 20 grader ute. Vi satt och glodde ut i tomma intet med förtvivlan, sorg och ilska inför våra ögon och våra munnar pratade på autopilot till våra barns prat om ditt och datt. Ute sken solen men i vårt inre fanns bara tunga mörka moln. Idag nästan 1 år senare har vi gått vidare på något sätt.
Ute snöar det men inuti skingrar molnen sig. Det spricker upp.

En alldeles för kort Långfredag

Från en trött häxa till en annan-Glad Påsk!

Långfredagsbio. Dock inte om Jesus.

Den sedvanliga påskäggsmålningen


Häxan och kidsen är osäkra...jul eller påsk?