Japp. I 2,5 dygn. Lite egentid. Inte vanligt, inte ensam hemma i alla fall. Det bästa med att vara hemma själv är att lyssna på musik. Högt. Ingen Sean Banan eller gitarrsolon. MIN musik. Bara lyssna, minnas, hoppas, gråta, drömma och fånle. Då får jag tillbaka känslan av att ingenting är omöjligt. Bannemej. Musiken va!
Försöker njuta av ensamstunden en smula men det slutar mest i längtan ändå. Livet va!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar