Strålande väder sista semesterveckan. Vi har mestadels hängt på stranden. Men idag ville Stora A ha tid för utlopp för sin Ernst-gen. Han har hittills både gjort saft och rivit dörrkarm. Inte illa. Själv har jag haft alldeles för mycket tid med mig själv och insett att jag måste ändra min för tillfället slentrianmässiga och känslomässigt likgiltiga attityd. Så fort jag inte har händerna fulla så drabbas jag av Stora Rastlösheten. Jag har extremt svårt att koppla av för tillfället, flera semesterveckor till trots. Jag finner inget inre lugn och min hjärna är seg men ändå fullproppad av tankar som snurrar. Mestadels ganska osomriga och negativa tankar. Gillar't inte. Inte ens mitt hetsiga humör får jag fram. Jag prickar av roliga som tråkiga händelser likt en inköpslista på ICA. Engagemanget har sinat och glöden har kolnat. Jag skulle kunna sova i 100 år. Jag vet. Jag ska ta tag i allt. Imorgon är en annan dag och sätt inte kaffet i halsen när ni nu läser att jag förmodligen har en lättare depression av något slag.
En krisig tid i ett tredjedels liv. Men jag lever och jag ska allt hitta tillbaka till min glädje och min gnista.
Jag ska. Jag vill. Jag kan. Det vet jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar