Faran med att se alla faror

Jag och kidsen har varit på minisemester till Göteborg. Min syster bor där och även några vänner, så vi är väl där ett par gånger om året, så stan är ju inte helt främmande. Men ändå. Jag gillar storstäder (ja, för mig ingår Götet till kategorien storstäder). Jag gillar dock inte kombinationen storstäder-kids. Spring i trafikerad gata, släpp tag med liten hand, öppen-mun-glo på provocerade psykfall, stress på spårvagn med svettig mamma är några av aktiviteterna som mina barn ägnade sig åt under våra dagar där. De hade jättekul. Mamman längtade hem lite grann. Men bara lite. Att dessutom lotsa min alldeles egna bortkomna men mycket fina morsa genom spårvagnsbyten och gatumusikanter blev lite...hm...mycket. Men en tripp väl värd att minnas.
Om inte annat än för våra 126st hysteriska skrattanfall.

 Förväntansfulla

 Söta S hånglar upp Lisebergskaninen. Som vanligt.

 Lilla A envisades med att åka gratiskarusellen om och om igen. Åkband till trots.

 Söta S INTE nöjd med gatumusiken vid detta café

Socker + lång tågresa. Inte bra.