Run Emma run

Ljuva försommarkväll. Skördetröskan är svårstartad. Bränslet är syrénblommors doft och ljumma vindar. Min hästsvans vajar i vinden och benen tröskar på i lagom långsam takt. Mina friska andetag blir tyngre och tyngre. Håller andan när jag kutar förbi de som promenerar. Jobbigt, för luften vill liksom pysa ut innan jag hunnit förbi. Phu astmaatack here I come. Börjar pärlsvettas i pannan. Försöker se lätt och smidig ut när jag springer, håller in magen och putar med rumpan.
Att det ska vara en sån konst att springa då! Äh nu släpper jag ut flåset och slappnar av. Fuljoggar, skördetröskandas och släpper kroppsdelarna lösa. Nu känner jag det. Livet i mina ben.
Jag njuter och springer-samtidigt. Är jag på gång?