Att vara kvinna, eller kanske människa är inte alltid lätt. Alla dessa känslor som rycker och drar i en. Som irrar omkring som rastlösa myggor ibland, eller bestämda och kraftiga med stor beslutskraft. Folk är överlag konflikträdda tror jag. Det kan jag också vara i vissa situationer. Stora A och min mamma är väl dem som oftast får ut för min icke-konflikträdda sida. Men jag tror verkligen på att rensa luft och sanera irritation. Att jag är världens sämsta retoriker på det, att min tunga talar utanför min mening och att jag lätt brusar upp i min iver att påvisa vad jag menar är inte till min fördel. Allt som oftast när jag lyfter på locket på grytan med ilska, så slutar det med att jag blir så upprörd att jag gråter. Då oftast i ilska. Frustrerande!
Nu har jag i alla fall lyft på locket så nu kokar det inte över ur öronen längre.
1 kommentar:
Det är klokt att lyfta på locket ibland. En fika och pratstund på det kanske?
Puss och kram
Skicka en kommentar