Pricksjukan

Lilla A är en liten tuffing. Men nu gråter hon tröstlöst i sin pappas armar. Mamman duger inte, så nu sitter hon här och bloggar med sin oros-klump i magen och glansig blick. Nu har kliet satt igång på allvar och man kan bara maktlöst se på.
Vattenkoppor. Vi skulle åkt till min mamma och firat "jul", syrran med kille likaså, eftersom vi inte kommer att ses något under julhelgen. Som den omogna och själviska mamma jag är så grinade jag en skvätt igår morse när jag insåg att vi var fast i karantän. Buhäääääääääääääuuuuuuuuuuu! Get a grip woman. Det går fler tåg, vad är en bal på slottet, det kommer fler jular unt so weiter... Buhäääääääääääääuuuuuuuuuuuu!
Nu sitter stackars lilla Pricken till slut i mitt knä.
Mamman mutade med pepparkakor.