Som en sol

Nuförtiden är jag inte så mycket för att shoppa. Tiden finns helt enkelt inte, knappt intresset heller längre. Men idag var jag en sväng på stan och sprang på den här underbaringen som bara skrek i all sin underbarhet: -Tahemmigochdublirlitelyckligarejagtillhördigochärsomensol!!! Så jag betalade och gick ut och den gör mig faktiskt lite gladare. Jag försöker peppa mig från min tillfälligt dystra aura. Barn, bröllop och fina gula skålar hjälper helt klart. Jag har också satt upp en lapp på jobbdatorn: Sluta gnäll! Var glad! Du klarar allt! Klyschigt, men om inte annat så ger lappen mig ett skratt över min egen klyschighet.