Jag älskar foton. Att ta dem och att se på dem. Dock inte att vara med. Jag blir spänd som en fiol och obekvämare än Kungen själv på familjefotograferingar.
Jag tog passfoto häromdagen. Pinsam och fåfäng som jag är så övade jag några avslappnade miner framför Stora A på polisstationen. Denna gång ville jag ha ett passfoto att slänga fram utan att skämmas. Övningarna hjälpte dock inte. Alls. Jag lär INTE komma genom tullarna till något annat land än möjligtvis Kuba och Guantanamo Bay eller så kanske jag kan få göra ett inhopp i serien Kvinnofängelset. Mörkrädsla har fått ett ansikte. Just i mitt pass.
2 kommentarer:
Gör det Emma! Jag har inte ångrat att jag köpte min å det var säkert fem år sen! Det går dock lite i perioder, just nu är det mer telefonen som alltid behändigt är med. Det var nästan lättare när jag hade så dålig kamera i telefonen att den inte ens gick att använda, då var kameran med jämt! För det är det som behövs, att den är med fär det händer!
Kram Camilla
Vad kul! Såklart att du ska ha en egen systemkamera! Jag vet ju att du har oanade talanger inom det området... ;-)
Det är sjukt kul med foton! Och kortet på dina sovande älsklingar är jättefint! :-)
KRAM
Skicka en kommentar