Redo

Malliga mamman känner sig sentimental idag. Söta S första skoldag. Ever. Skulle kunna börja grina av både bävan och ångest men också av stolthet och spänning. Helst av allt skulle jag vilja stoppa tiden, grotta ner mig i gamla bebiskort, försvinna tillbaka i dem och den svunna tidens föräldraledighet där man levde så gott och tryggt i sin lilla bubbla.Där skolålder och självständighet kändes långt långt borta. Nu. Idag. Stolt och lugn som en filbunke bär hon upp sin egenvalda skolryggsäck med ett förväntansfullt leende. Snyft. Ja, jag vet. Men som förälder FÅR man vara lättrörd och vara bästa vän med sina fintårar. Det blir bra det här. Älskade lilla skolunge.

Någon har varit lite orolig för Lilla A:s fortsatta förskolegång utan storasyrran. En uppmuntrande lapp kan vara på sin plats! Sådärja. Lite mer fingråt åt mamman.