Mos

Mosiga måndag har varit fladdrig. En sådan där dag då tankar fladdrar och inte riktigt får något fäste. Som en sådan där dröm när man aldrig kommer fram och man flyger lite ovanför marken. Dags att sätta fast tankarna på något. Längesedan jag läste en deckare. Den här ska ju vara bra säger dem. Lite mord och misär för att dämpa min småflämtande ångest för ingenting. Bästa medicinen.